Dig bollen

Ni vet de där dagarna när de inte längre gör något att man fick jobba över på jobbet eller har ett berg av disk som väntar på en när man slutat. Idag var inte en sån dag. Men de blev en. Vet inte ens varför, för träningen gick inte sådär kanoners egentligen men ändå, idag var en sån dag jag förstår varför jag fortsätter sparka på den är bollen fast man ibland kanske inte alls har lust. För det är okej att känna så ibland, vissa dagar, vissa veckor. Trots dalar, vet man hur den där känslan på toppen är och då är det banne mig okej att simma runt lite i dalen innan man hittar rätt igen. Dig bollen, dig uppskattar jag förbannat mycket. 

iPhone, hej på dig

Igår fick jag äntligen känna mig som en i gänget igen. Telefonen kom, som jag väntat på dig.

Några timmar på jobbet, en promenad med hunden. En rätt så jäkla skön start på dagen. Ibland måste man släppa sånt man bör, så idag fick gymet stå undan. Ibland måste man få göra så för att få livet att gå ihop och hinna andas lite där emellan. Men imorgon ska de sparkas boll. Med mätt mage, för nu ekar inte heller kylskåpet. Effektiv idag, ständigt hungrig. Ständigt tom kyl. 

Maxtest

Sprungit på de där löpbandet. Sprunigt så länge jag orkade skulle man kunna säga och det som gör mig mest frustrerad är att benen inte orkar lika länge som huvet och flåset. MEN det gick bättre än förväntat. Det går framåt på det där gymmet ändå. Fan vore väl annars när man trots allt spenderar några timmar i vecka i det där rummet med musik och massa vikter. I veckan blir det inte mycket sparkade på bollen. Fruktansvärt trist men så är det tyvärr ibland när man måste jobba de där kvällarna, som idag. 
 
Men kan ju inte direkt leva på att sparka boll så att de, Maxi, ikväll ska vi ha skoj.