Kondition

Idag var det kondition på schemat. Cykelintervaller för att vara mer specifik. Lagomt skakis i benen när det var dags att avsluta passet med lite hopp. Men känslan efteråt: UNDERBAR. En såndär dag man egentligen inte hade någon lust. För de dagarna finns där. Men de är också de dagarna man är extra nöjd när det är genomfört. Imorgon kötta rehabprogram igen. Mina baksidor skriker redan att de är stela som pinnar. De kommer troligtvis inte vara gladare efter imorgon. Imorgon dessutom examination i HLR. Wish me luck.
Pluggsällskap när det ska nötas S-CABCDE inför imorgon.

Tisdag

Hur mycket man än saknar att sparka boll gör ändå att räkna neråt det hela enklare. Att se att tiden går, ha ett mål med träningen och tampas med hjärnspöken som talar om att man kanske aldrig kommer bli lika bra igen. Men när man istället fokuserar på att tiden går, ser målet komma närmare och inser att den där bollen inte är så långt borta trots allt. Då, då kan man motivera sig de där dagarna man helst av allt skulle vilja välta cykeln, motivera sig själv att hjärnspöken just bara är spöken som försöker spela en ett spratt och att den där bollen finns kvar när jag är klar. Det tar tamefan på psyket. Mer än vad man tror att inte kunna göra de där sakerna som får en att samla energi. Att varken ha sparkat på en boll eller suttit på en häst under lika lång tid är lite som att tappa en ljusglimt i vardagen. Men jag vet att de finns kvar, det är helt enkelt bara ett ofrivilligt uppehåll och inte värre än så! Igår var en sån dag, idag var en såndär dag solen sken och rehaben kändes oväntat lätt och motiverande. Kanske för att det va ny rehab, kanske för att man äntligen får köra lite tyngre eller kanske för att jag i natt nästan sov 10h. Egentligen spelar de ingen roll vilken anledning, bara att rida på vågen. 
(null)


Lurendrejeri

Lurades visst lite igår. Jag o korsbandet knallar in på vecka 11 och inget annat. MEN det innebär ju faktiskt att vi bara håller en vecka på tremånadersfirandet. Egentligen är det ju inte värre än så hörrni. Dessutom gick återbesöket bra och lite tyngre träning väntar. Hela kroppen skriker tamefan ÄNTLIGEN samtidigt som mucklera skriker HELVETE TRÄNINGSVÄRK. Nåja. Ska nog få dem att komma överens. Kroppen och di där musklerna som ska få kämpa lite mer än innan.  (null)